Hemma från worky!

tisdag den 30:e jun @ 21:59
Aloha!
Idag har jag jobbat från 11.30 till 20.30. Nya arbetstider nu, kommer sluta 21.00 på vardagar från och med nu. DET ÄR SJUKT. Fattas bara att mina helger blir likadana.

Nu förväntar jag vara en snäll kompis, och vara filmsällskap. Jag ber om ursäkt att jag kommer vara grinig etc, för att jag jobbat hela dagen. Men jag vet inte vad jag ska säga. Om mina kompisar jobbade 10 timmar så skulle jag inte "tvinga" dem till saker, om nu fattar? Okej att fråga, men inte okej att inte förstå ett nej.

Yanina kommer hem på torsdag! Längesen jag såg henne, känns konstigt, som att hon är en del av en dröm, har ni någonsin känt så? Att något/någon ni upplever inte exiserar, för att personen är för bra, eller det du gjort var för underbart. (Yanina, jag menar nu inte att du inte finns, men jag känner att jag inte sett dig på för länge)

Tänk såhär: Du har en skitgod kaka framför dig, du betraktar den och känner hur du snart ska sluka den. Du har ingen aning vilka ingredienser kakan innehåller men det gör inget, den verkar god. Du smakar på kakan, underbart! Det tar knappt en minut, så är den borta. Smaken blir en del av ditt minne. Tiden passerar och man börjar glömma. Man skulle kunna försöka baka en ny kaka, men receptet är för svårt att lista ut. Kanske kommer du aldrig att uppleva smaken av just den kakan igen. <--- perfekt beskrivning på hur jag känner med det mesta i mitt liv.

Nu ska jag typ..duscha och masa mig hem till en kompis och se Ice Age 2 (inte sett den än) sen ska jag hem och sova i min fina underbara stora säng :D Fick den igår! WOHOO.

Imorgon jobbar jag igen, ni som känner mig kan sms:a och checka läget och kanske ev. hälsa på? :)





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-mail:

URL:

Kommentar: