Det stod:

Allt i livet handlar verkligen inte bara om en sak. För vissa är den saken pengar, för andra kan den vara att synas och för en tredje grupp kanske om bekräftelse av olika former. Pengar har vi för att samhället ska kunna fungera. En mutter i hjulet som ska göra livet bekvämare och enklare beräknat för oss.

Men vi kan inte blunda för faktumet att pengar är viktigt. Pengar är makt. Idag satt jag och funderade på hur svårt det egentligen kan vara att få tag på en egen lägenhet som student. Svårt. Det är inte alls lätt, för oss som inte kvävs i pengar.

Det gör ont att veta att man blir begränsad, av något som egentligen bara handlar om slumpen. vinner jag på lotto imorgon blir allt enklare..ekonomiskt. Eller det blir massa pappersarbete, bokföringar, skatter och andra avgifter som jag skulle störa mig på. Men att leva skulle bli enklare, skulle jag bara kunna punga ut några miljoner skulle jag kunna flytta ut imorgon. Men så är inte livet.

Så vi prioriterar ofta att tjäna pengar. Pengar som ska betala våra kläder, vår hygien, vår mat och typ få oss att bli omtyckta. Det är väl en bra prioritering egentligen? Ingen vill umgås med en fattig, hungrig smutsig jääävel.

Sen om jag prioriterar hälsan före Eng C redovisningen  idag angår inte er. Jag såg det som rätt sak att göra. Man kan inte köpa sig en ny kropp när den man har är gammal.

Madonna, vad tänkte du när du skrev raderna: "Time goers by, so slowly" ? Tiden går skitfort, hela tiden. När jag tvekar går den för fort, när jag är snabb går den fort. För fort. Nu är det sex veckor kvar av gymnasiet. Jag minns hur mitt liv såg ut för ett år sedan. Ofullföljda drömmar och sena måndagar med matte C lektioner till 16.20. Inte kul Men jag hade hopp om en kul sommar, och jag hade rätt. Det blev den bästa sommaren någonsin.

Jag åkte direkt till Spanien med Bitta och två till, jag tog del av Sveriges uteliv för första gången. Jag och Bell gjorde staden (nattussen) osäker. Jag jobbade sjukt mycket. Jag träffade massor av nya vänner. Jag bröt upp med gamla. Jag tog upp kontakten men andra som jag inte trott skulle finnas i mitt liv mer. En riktigt bra sommar, inget jag gjorde ångrar jag.

Och nu, nu är det sex veckor kvar, sex otroligt efterlängtade veckor men ändå otroligt fruktade. Det är nu det ska göras, det är nu en del av mitt liv avgörs. Tänka sig att jag, jag, jag har ett liv som jag har. För tio år sedan skulle jag typ inte trott ett skit av det här var sant, eller jag menar skulle kunna bli sant. Men samtidigt, så var man så liten och naiv.

Om jag åker tillbaka i tiden, låt oss säga 5 år, så skulle jag tro att mitt liv var en film, eller en bok. Allt är så random men underbart. Jag skulle trott att jag skulle gå ut gymnasiet med 20 i snitt (inte riktigt där va, haha), att jag sen skulle plugga till ekonom eller psykolog av någon form, socionom.. Det jag inte visste då är att livet inte hanbdlar om att tillfredsställa andra. Mitt liv handlar om min egen tillfredsställelse. Är jag nöjd med det jag gör, så räcker det. Gott och väl. nu vet jag att jag bör skita i vad andra tycker om min framtid, jag vet bäst själv.

Jag har haft kul, otroligt kul! Jag kommer att vara med om massor mer, bra och dåligt. Även om jag inte skulle vara med om så mycket mer, om något skulle hända så vet jag, att jag är nöjd. Jag lever mitt liv som jag vill och inte efter andra. (Inte helt sant då vårt samhälle är synkroniserat typ som iPhone och dator, men ja ni fattar?)

Just nu sitter jag här och äter cocospralin, den låg i min tygkasse från Vagabond.

Jag vet inte vad jag vill få ut av det här inlägget men jag känner att jag måste få det här sagt, inte till er men till mig själv. Om mitt liv inte blir så som jag förväntat mig så är det okej. Det spelar ingen roll var jag befinner mig för jag har kapaciteten att göra något bra av situationen. Vad gör jag om 10 år? Det kan jag omöjligt säga. Jag kan inte ens nosa på sanningen tror jag. Som det ser ut nu så ska jag börja på SU i höst. Latinamerikastudier med inriktning på Brasilien och portugisiska. Är det jag vill göra? vad gör man där? Jag vet inte riktigt. Men är det fel väg för mig lär jag märka det. Pluggar jag dessa tre år där,kommer jag antagligen behöva plugga tre år till innan jag får någon "titel" men man vet aldrig, kanske hittar jag något jag fastnar för på vägen?

Jag kanske kommer bo i Brasilien om 10 år, jag kanske har barn. Om jag lever så kommer jag vara nästan 29 år. Nästan lika gammal som min halvsyster. Jag tycker att hennes liv verkar bra, jag har inget emot att leva som hon gör, en fin man och två fina barn. Ja, jag kanske kommer att ha barn då. Men det kan jag inte säga. Undrar var jag kommer bo...

Jag är rädd för att vara en drömmare. En sån som alltid tror sig veta,en som som alltid vill men aldrig får tummen ur arslet. En sån som väntar, men sen märker när det är försent,att man levde ett liv som skulle kunna blivit bättre är den där jädrans drömmen man hade.

Om jag får leva mitt liv som jag vill är jag nöjd. Jag kommer inte att få allt jag vill ha, ännu mindre allt jag behöver, men jag tror att jag kan få fram något bra av situationen i alla fall.

Jag är rädd för förändringar. Folk i min omgivning kanske inte märker det, men jag tycker om att se gamla mönster i nya vanor. Jag är rädd för att behöva flytta hemifrån, att jag inte kommer kunna springa in till min lillasyster mitt i natten och snacka om allt och inget. Att jag inte mer kommer få skit av mamma när jag stökat till eller inte vet hur man hänger upp kläderna på tork rätt. Men jag lär mig. Jag kommer flytta en dag. Kanske snart. Men kanske inte. Mina mostrar är levande bevis på hur man kan bo hemma .. för alltid typ. Men i Brasilien lever mani en annan kultur. Jag är rädd för att min mamma och pappa ska vara ensamma. Det är värre än om jag är ensam. Jag är okej.

Jag är rädd att min lillasyster ska vara ensam. Gud. Jag borde sluta reflektera över detta, men samtidigt har jag lärt mig att förändringar oftast, i 9 av 10 fall för med sig något bra även om det kan vara maskerat i något dåligt. Jag ska leva ett random liv, fyllt med slump. Men slumpen är min vän, och om slumpen och ödet är ett och samma egentligen vet jag inte men ibland kan mitt liv verka lite väl ironiskt.

Alltså inte på det sättet, men jag har kommit på att om jag ska kunna ha fester så måste det vara jämnt fördelat mellan könen, och jag känner typ inga tjejer. Kanske dags att ragga åt andra hållet på krogen nu :o?

Igår var jag bjuden på middag hos Bella. Det var en försenat inflyttningsmiddag som skulle ha ägt rum för typ ett och ett halvt år sedan... det var hur som helst intressant att få se Bellas grannar igen, snacka om att guysen blivit långa o.O iaf M. Vi böev lurade till att försöka fixa en fest (läs vi ville ha en fest och trodde M skulle haka på) men icke, hahaha, det slutade med att Denise kom förbi en stund, men gick. Sen satt vi där Ja, Jag, Bella och F12 + 10 grabbar. Det var random, men nice måste jag säga!

Nu ska jag plugga... jag skjuter inte alls upp allt hela tiden. Nej nej.

Tjännna!

2010 har varit ett bra men inte så friskt år från min sida. Det började den 1 januari med vinterkräksjuka, den höll i sig i5dagar.. jag åt knappt på 9 dagar. Jag minns att jagtyp gick ner 5 kilo av att bara kräkas.

Några veckor senare kom det förkylning efter förkylning, men veckors mellanrum. Det har påverkat både min skolgång och typ jobbet. Det är så jävla jobbigt. Samtidigt har jag försökt att upprätthålla ett sunt socialt liv. Men det har varit svårt, kombinationen mellan att vara sjuk, plugga, jobba och träna.

Men idag stannade jag hemma. Halsen gör ont och min röst är fucked up. Är jag naiv om jag hoppas på att åtminstone få lite plugg gjort?

Har alltid ogillat ordet "Vagabond" .. i Brasilien ör en vagabondo en person som inte gör ett skit,. Men jag har ändrat mig om märket.. ooh vad jag vill ha skorna.

Idag blev dessa två mina:

Precis som alla andra flyg blev mitt också inställt, men jag orkade inte berätta det.

Är skittrött, satt och spelade monopol med Bella, Walter, Crippa, Skum och Mikey till typ 04.30 på natten -.-' ...

om 24 timar är jag i Berlin, jag har inte packat och gör istället läxor. Får komma förbi hem ikväll och packa något i sista minuten, jag hatar reglerna de har för handbaggade. Blääää

Idag har jag varit off. På alla sätt.. vet inte vad som hänt egentligen. Men på fredag drar jag till Berlin igen och det ska bli nice, trots att jag måste gå på massa tråkiga museum och sen hålla något föredrag...that's life i guess.


Bill, I love you.

Att vara fotograf verkar kul, man får beskåda världen, och på bild blir allt så tyst. Det är som att fotografen inte syns, eller att den inte kan påverka, men att denne får veta precis allt. Ibland känner jag mig som en fotograf, jag ser världen, men världen ser inte mig.

För ett tag sen sa en kompis till mig "Om klamydia inte vore en könssjukdom, så skulle jag lätt döpt min dotter till det. Det låter ju fint."

Haha. Själv vet jag inte, men det kanske ligger något i det hon säger, var har namnet klamydia sitt ursprung egentligen?

Idag vaknade jag och såg livet med nya ögon. Det händer ibland. Jag vaknar och inser att jag prioriterat fel, att andra som verkat ha fel egentligen hade rätt. Det är egentligen en positiv sak, att jag kan ändra mig och se saker från nya vinklar. Visst blir jag lite besviken på mig själv. Det som var viktigt för mig för tre dagar sen visade sig inte alls vara det jag behövde. Well.. jakten fortsätter. Igen. Människan kanske är född som jägare trots allt.

Staring at the road, standing in the blow
Carrying my load 'cause I know I'm gonna go my way
Look up to the sky, cities flying by
I don't wanna lie cause I'm pretty sure I'm gonna die one day

...och ruinerad?

Efter kryssning på kryssning börjar jag bli rutinerad! Haha, kom hem från Åbo igår! Det var riktigt nice. Jag åkte med ett riktigt skönt gäng och sen träffade vi på fler där. Jag bodde i en hytt med tre kilar, höhö, vem klagar? Tummen upp för Crippa och hans boys! ;) Och jag får inte glömma Billa <3!

Idag har jag varit görslak, vaknade runt 7, för jag skulle följa med lillasyrran till tandläkaren.När vi sitter på tåget ringer mamma och säger att tandläkaren är sjuk.. ahapp? Det var bara att dra hem igen, men så smart som jag är så ville jag in till stan och köpa frukost.. :S

När jag kom hem så somnade jag om, sjukt mysigt.

Grabby's back! Back Again! Wohoooooo!

Altså, påsken föll i samma svarta hål som julen, men det kanske är meningen att allt ska vara.. tråkigt då? Eller jag har haft kul under påsken, det har jag! Men ingen av traditionerna behölls. På långfredagen åt jag kött och.. gud vet vad. Men det var nice! Haha, traditioner som bryts kanske är positivt, så få nya ta plats.

Idag är jag sugen på att bowla, men jag undrar om det finns något ställe som håller öppet idag. Svenska folket verkade ju hellre vilja festa igår än sitta hemma med familjen och mysa. Jag var i varje fall med Yanina, Veronica och Billa igår, <3

Den egentliga anledningen till min och Yaninas Berlinresa var Mika!


Och jag har fastnat...

More than this
Whatever it is
Baby, I hate days like this
Caught in a trap
I can't look back
Baby I hate days like this

When it rain, rain, rains
It rain, rain, rains
When it rain, rain, rains
It rain, rain, rains
When it rain, rain, rains
It rain, rain, rains
When it rain, rain, rains
It rain, rain, rains
More than this...



Baby I hate days like

Den blev asnice!
Jag är den första som joinar David!